Att ha förståelse och kunskap om vad som händer i vårt närområde är en grund för att förstå vilka egna beslut och inriktningar som kommer skapa tillväxt. Vi lever i en värld där vi är i beroende av varandra. Hastigheten på utvecklingen, behov av omställning och nya sätt att göra saker på kräver att vi är öppna för varandras kompetenser, erfarenheter, olikheter och kunnande. Vi behöver lära av varandra i lokala, regionala, nationella och internationella samarbeten. Att kommuner, regioner, myndigheter och organisationer utvecklar, testar och delar med sig av det som går bra och tar lärdom av det som kan förbättras, är centralt.
Den regionala utvecklingsstrategin är grunden för det regionala utvecklingsarbetet i Västmanland och stärker hela länets utveckling och hållbara tillväxt. Strategin revideras varje mandatperiod och ger en grund för resurser för utveckling, nya nätverk, kompetenser och samarbeten som skapar effekt långt utanför länets gränser. Tillsammans arbetar vi för att nå visionen:
Skinnskattebergs kommun är en del av Västmanland och på så sätt både delaktig i och beroende av den utveckling som sker i vårt län och i vår region. Utveckling och hållbar tillväxt skapas av alla tillsammans. Arbetet med regional utveckling är därför till för hela Västmanland och alla som bor i länet. För att skapa hållbar utveckling och tillväxt krävs det att alla samarbetar och tillsammans tar ansvar för att visionen ska bli verklighet. Vi är delaktiga i Västmanlands läns utveckling och stärker inflytande, engagemang och delaktighet när vi skapar framtiden.
För att Västmanland ska utvecklas är det viktigt att länet upplevs som attraktivt så att människor vill bo och verka i länet och leva sina liv här, etablera företag eller komma på besök. Attraktivitet har olika betydelse beroende på vem man frågar. Arbetet måste därför riktas brett, så att alla tilltalas oavsett var i livet man är eller vilken bakgrund man har.
Västmanlands län ligger i en del av Sverige som står för nära hälften av Sveriges befolkning, sysselsättning och BNP samt genererar mer än hälften av tillväxten i hela landet. Östra Mellansverige fungerar som en gemensam marknad för arbete, utbildning och bostäder vilket ger en mångfald av möjligheter och kvaliteter för människor och företag. Här finns starka förutsättningar för människor, företag och investeringar att komma till regionen och ta del av och bidra till en fortsatt stark utveckling för ett inkluderande och demokratiskt samhälle. Tillgänglighet skapar en dynamik för människor och ett ökat engagerat, starkt civilsamhälle som möts för att skapa nya möjligheter och mötesplatser.
De utmaningar länet står inför rör en mängd politiska områden och kan inte klaras av en enskild aktör eller organisation. För att nå visionen krävs samverkan och dialog och redan idag finns många etablerade nätverk och samarbeten, både inom och utanför länet. Tillsammans behöver vi bidra med kunskap och kompetens för att nå framgång. Det är viktigt att vi alla känner oss delaktiga och att vi tar ett gemensamt ansvar för genomförandet av strategin. Genom att Region Västmanland är en naturlig attraktiv, engagerad och kunnig samverkanspart för företag och andra organisationer stärker vi länets position nationellt som internationellt.
Den regionala utvecklingsstrategin vilar på de 17 globala målen i Agenda 2030 och möter därför utmaningarna med hållbara lösningar. En hållbar utveckling är en utveckling där vi idag tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En utveckling där social hållbarhet är målet, ekonomi är medlet och där de planetära gränserna sätter ramarna för den verksamhet som kan bedrivas i länet. Ett proaktivt och strategiskt hållbarhetsarbete där modiga beslut som beaktar såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga konsekvenser är nödvändigt för en värdeskapande regional utveckling. Ett livskraftigt Västmanland är en effekt av en hållbar utveckling, där alla som bor och verkar i länet har kunskap om och arbetar i enlighet med målen i Agenda 2030.
En internationell marknad för varor och tjänster
Västmanlands län har genom historien dragit fördel av det internationella utbytet. Kunskaper, kulturer, människor och idéer har kommit till och strömmat ut från länet. I de västmanländska företagen är många nationaliteter representerade och de verkar på en global marknad. En mycket stor andel av de varor och tjänster som skapas i länet exporteras inom EU men även till andra internationella marknader. Västmanlands län har länge dragit fördelar av att vara ett av landets allra mest exporterande län. Det innebär fördelar i och med att en global marknad är tillgänglig för länets varor och tjänster. Ökad internationell handel innebär även ett ökat transportbehov som kan ha negativa miljöeffekter. Samtidigt som globaliseringen möjliggör framgångsrika etableringar av utländska företag i Västmanlands län så ökar även konkurrensen om dessa företag.
Västmanlands län har i jämförelse med landet som helhet en branschfördelning med en stor andel sysselsatta inom tillverkning samtidigt som även kunskapsintensiva tjänstebranscher är viktiga. Skillnaden inom länet är förhållandevis stora. För att bli mindre sårbara behöver fler företag startas inom olika branscher, inte minst tjänsteföretag.
Jämlikhet, sammanhållning, tillit och trygghet
Idag ser vi ojämlikhet i livsvillkor och brist på jämställdhet både inom Västmanlands län och mellan olika grupper av västmanlänningar. Det finns även stora skillnader i kvalitet och tillgång på samhällsservice såsom skola och sjukvård. Det kan i sin tur leda till än mer ojämlikhet som i vissa fall kan leda till att vissa grupper upplever ett utanförskap. Det kan även leda till minskad tillit och ökad polarisering samt ökad förekomst av hot och våld samt en sämre hälsa i befolkningen.
Det finns idag också skillnader i barns uppväxtvillkor, skillnader som de i hög grad själva inte har orsakat eller kan påverka. Sådana skillnader påverkar barns utveckling och deras möjligheter att lyckas i skolan och att senare få en fast förankring på arbets- och bostadsmarknaden. Skillnaderna kan även påverka hur hälsan utvecklas.
Det livslånga lärandet
Arbetsmarknaden förändras allt snabbare. En stor del av de nya arbetena kräver högre och ibland helt ny kompetens. Länet behöver stärka omställningsförmågan i takt med att kunskapsinnehållet på arbetsmarknaden ökar. Det ställer höga krav på såväl individ och arbetsgivare som på samhället i stort. Arbetsgivare, både privata och offentliga behöver arbeta aktivt och strategiskt med frågor kring kompetensförsörjning. Utbildningsaktörer behöver i sin tur, genom regional samverkan med arbetsgivarna, snabbare svara på branschernas behov utifrån omvärldens krav.
Det livslånga lärandet har en central betydelse för människors utveckling och för att vårt samhälle ska kännetecknas av kunskap, demokratiska värderingar och likvärdighet. Här är det viktigt med ett rikt utbud och tillgänglighet av såväl formella utbildningar, från gymnasial- till universitetsnivå, som icke formella utbildningar inom näringsliv, folkbildning och civilsamhälle, i hela Västmanlands län.
Skolan står inför stora utmaningar. Under den senaste tioårsperioden har Sveriges skolresultat sjunkit i internationella jämförelser även om det under de senaste åren skett en viss återhämtning. Språket är en av de avgörande faktorerna för skolresultaten och en utmaning är att läsandet sjunker bland vissa grupper i samhället. När segregationen växer i samhället så växer ojämlikheten också inom skolan. Vi ser även skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Skolans sammanhållande funktion och skolans uppgift, att så långt som möjligt kompensera för alla elevers olika förutsättningar, utmanas. Elevers socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur de klarar sig i skolan. Skolverket har identifierat skolsegregationen som ett av tre prioriterade utmaningsområden för den svenska skolan.
I Västmanlands län har skolresultaten under lång tid legat på en lägre nivå än för riket i genomsnitt. Samtidigt är variationerna mellan länets kommuner och mellan enskilda skolor inom kommunerna stora. Det är stora svårigheter att rekrytera behörig personal till förskola och skola. Andelen personer som har en högre utbildning är något lägre i Västmanlands län än riket i genomsnitt.
Skolframgång och en avslutad gymnasieexamen, eller motsvarande inom folkhögskolan, är en avgörande faktor för möjligheten till självförsörjning och ett gott liv med god hälsa. Motsatsen, bristande skolframgång, drabbar den enskilde hårt och innebär stora kostnader för samhället.
Ökad och äldre befolkning
Västmanlands län har de senaste åren karakteriserats av en stark befolkningsutveckling i de flesta av länets kommuner. En viktig orsak till detta är att många personer från andra delar av världen kommit till länet. Framöver väntas dock befolkningen öka i en långsammare takt. Befolkningen förväntas inte heller öka lika starkt i alla delar av länet. Sammantaget bedöms länet växa till att ha omkring 300 000 invånare år 2030. Ökningen av antalet personer väntas bli störst bland yngre och äldre personer, vilket kommer öka behovet av tjänster inom välfärden: vård, skola och omsorg. Det innebär en utmanande kostnadsutveckling. Befolkningen i de åldrar där man idag är mest aktiv på arbetsmarknaden ökar också men i mindre omfattning. Även om en allt större andel lönearbetar högre upp i åldrarna fortsätter den så kallade försörjningskvoten att växa, vilket innebär att vi står inför utmaningar för att klara de ökade behoven.
Under de senaste åren har utlandsfödda svarat för den största delen av det ökade antalet invånare i de åldrar där man arbetar som mest. De svarar även för huvuddelen av det ökade antalet sysselsatta. Ännu är det dock stora skillnader i andelen sysselsatta om man jämför utlandsfödda med personer som är födda i Sverige. Kunskaper i svenska språket är den viktigaste nyckeln till samhällsgemenskap och integration. Att snabbare integrera de nya invånarna i Sverige in i samhället och på arbetsmarknaden är en viktig del i att lösa såväl segregationen som arbetskraftsbehovet. Det stärker och breddar kulturell mångfald och kompetens.
Även om bostadsbyggandet totalt sett varit starkt under de senaste åren har bostadsbyggandet inte nått upp till de nivåer som befolkningsökningen kräver. Det är nu brist på bostäder i stort sett i samtliga av länets kommuner. Bristen på blandad bebyggelse förstärker både den socioekonomiska segregationen och skolsegregationen. Idag ser vi att den socioekonomiska segregationen växer, tryggheten minskar och ensamheten ökar speciellt hos äldre.
Det finns idag ojämlika skillnader i hur den offentliga servicens kvalitet och tillgänglighet fördelas mellan grupper av västmanlänningar och mellan delar av länet. För att möta de ökande behoven av vård och omsorg i en växande och åldrande befolkning behöver vi därmed samverka samt utveckla och implementera nya, innovativa, forskningsbaserade arbetssätt i vård och omsorg. Det krävs även en utökad samverkan över huvudmannagränser, särskilt mellan Region Västmanland och kommunerna, för att säkra både kvalitet och kostnadseffektivitet.
Teknikutveckling och digital omställning
Teknikutvecklingen är en stark förändringskraft. Teknik såsom artificiell intelligens (AI) och digitalisering, automation, robotisering, m.m. kommer att genomsyra samhället än mer och förändra det i grunden. Inom industrin sker en förnyelse och ett omställningsarbete och i välfärden ger tekniska hjälpmedel och nya läkemedel förutsättningar för den enskilde att ta större ansvar över sin livssituation och förenkla vardagen. Teknologi, innovation och digitalisering erbjuder stora möjligheter för framtidens välfärdssamhälle. Det öppnar upp för en mängd av tjänster och information för exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård och ett utvecklat kultur- och fritidsutbud. Digitaliseringen erbjuder fantastiska möjligheter men det finns också utmaningar, bland annat digitala säkerhetsaspekter och sårbarhet vid bristande energikapacitet.
Den ökade digitaliseringen kräver ökad digital kompetens. Utan ökad kunskap och digital kompetens skapas klyftor i samhället när det ställs alltmer långtgående krav på att människor själva ska kunna orientera sig och själv använda tekniken. Här har biblioteken en viktig roll för att handleda människor i att nyttja teknikens möjligheter i ett nytt informations- och kunskapssamhälle. Det livslånga lärandet är för oss och kommande generationer avgörande för att kunna ta till sig förändrade arbetssätt och nya tekniska lösningar i den allt snabbare digitaliseringen.
En förutsättning för ökad digitalisering är en fortsatt utbyggnad av länets digitala infrastruktur för att säkerställa att alla kan ta del av digitala tjänster och att företag kan etableras i hela länet.
Miljö och klimat
Ökat välstånd och ändrade levnadsvanor har medfört konsekvenser för jordens klimat och ekosystem. I Västmanlands län bedöms endast ett fåtal av de miljömål som finns på nationell och regional nivå nås. En ökning av jordens medeltemperatur med mer än en och en halv grad medför betydande svårigheter att nå målet att minska fattigdom, säkra jämställdhet, jämlikhet och garantera hållbara ekosystem och människors välmående. För att begränsa uppvärmningen krävs det snabba, långtgående förändringar av samhällets alla delar och beteendeförändringar i alla sektorer. De klimatpåverkande utsläppen från Västmanlands län har genom aktiva åtgärder minskat. Men minskningstakten har stannat av de senaste åren. Klimatförändringarna tillsammans med förlusterna av biologisk mångfald är de allvarligaste miljöhoten idag. Konsekvenserna för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna lokalt, dels på hur omvärlden drabbas. På båda punkterna är förmågan att anpassa sig till en förändring och förmågan att skydda sig mot negativa effekter viktiga.
Klimatpåverkande utsläpp genereras även av våra konsumtionsvanor och resvanor utanför länet. Det blir därför allt viktigare att ändra beteenden och ställa om till fossilfria och förnybara energikällor samt ha en effektivare energianvändning även inom dessa områden.
För att städer och samhällen ska fungera och vara attraktiva behöver flöden av exempelvis dricksvatten, livsmedel och energi fungera. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Därför måste vi säkra försörjningen av dricksvatten med hög kvalitet till rimlig kostnad för hela länet och skydda våra vattentäkter.
Under senare år har vattnets ekosystemtjänster blivit allt tydligare. Åtgärder som stärker landskapets vattenhållande förmåga bidrar till minskad övergödning, bättre vattenkvalitet och ökar samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Det är också en möjlighet att bidra till positiva effekter för jordbrukets produktion. Vattentillgången för lantbruket är av stor betydelse för självförsörjningsgraden i länet och förutsättningarna för lantbrukets bevattningsmöjligheter behöver säkerställas.
Energi
Västmanlands län har bra förutsättningar inom energiområdet för att uppnå en långsiktigt hållbar energianvändning. Energianvändningen totalt sett har minskat något de senaste åren samtidigt som den totala produktionen (bruttoregional produkten) ökat. Fjärrvärmen i länet är väl utbyggd och länets energiföretag arbetar aktivt för omställning till en fossilfri produktion. Mängden installerad solkraft har ökat kraftigt i Västmanlands län och inom kollektivtrafiken drivs bussarna till största delen av biogas och till viss del även med el, vätgas, HVO och biodiesel samt i framtiden även med andra förnybara bränslen. I hela länet finns flera världsledande exportföretag inom området energiteknik. Genom en global omställning mot en fossilfri energianvändning skapas efterfrågan på miljövänlig energiteknik och därmed ökade exportmöjligheter.
För att klara den framtida befolkningsökningen, ekonomisk tillväxt, urbanisering och nya etableringar behövs ändå ett förändrat beteende och en fortsatt global omställning till fossilfria och förnybara energikällor samt en effektivare energianvändning. Kapaciteten för en säker energiförsörjning är idag inte tillräcklig för att rymma en stark ökning av nyetablering och förbrukning inom befintliga företag.
Den framtida elkraftförsörjningen behöver därför säkras i Mälardalen.
För att nå visionen, Ett livskraftigt Västmanland genom hållbar utveckling har tre till visionen underliggande målområden tagits fram och till vart och ett målområde har ett antal delmål tagits fram.
Utveckling under likvärdiga livsvillkor i trygga och tillgängliga livsmiljöer, god och jämlik hälsa, ett rikt kulturliv och meningsfull fritid skapar ett välmående och tryggt Västmanland.
DELMÅL
Minska andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Prioriterade delmål
I ett tillgängligt Västmanland är platsernas olikheter en styrka när landsbygder och städer genom goda pendlingsmöjligheter knyts samman för att nå en större arbetsmarknad, utbildning samt kultur- och fritidsliv. Ett tillgängligt Västmanland är ett län med tillgängliga miljöer för alla.
DELMÅL
Öka kollektivtrafikens marknadsandel
Prioriterade delmål
Genom att tillvarata den kreativitet och skaparkraft som olika människor representerar skapas en grund för nytänkande, förnyelse och hållbar tillväxt. Att tillgodose näringslivets och det offentligas behov av och möjlighet till förnyelse och kompetensförsörjning har en avgörande betydelse för länets långsiktiga utveckling.
DELMÅL
Öka den regionala ekonomiska förnyelseförmågan
Prioriterade delmål
Öka den regionala ekonomiska förnyelseförmågan