Vårt närområde

Västmanlands län

Befolkningsutveckling och demografi

Västmanlands län har de senaste åren karakteriserats av en stark befolkningsutveckling i de flesta av länets kommuner. En viktig orsak till detta är att många personer från andra delar av världen kommit till länet. Framöver väntas dock befolkningen öka i en långsammare takt. Befolkningen förväntas inte heller öka lika starkt i alla delar av länet. Sammantaget bedöms länet växa till att ha omkring 300 000 invånare år 2030. Ökningen av antalet personer väntas bli störst bland yngre och äldre personer, vilket kommer öka behovet av tjänster inom välfärden: vård, skola och omsorg.

Försörjningskvoten

Ett sätt att betrakta demografin i en region eller kommun är att studera den demografiska försörjningskvoten, denna visar relationen mellan invånare i yrkesverksam ålder i relation till barn och äldre. Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år och därefter multiplicerat med 100.

Idag har Sverige en nivå på försörjningskvoten på drygt 76, det innebär att på 100 personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20-64 år finns det 76 personer som är yngre eller äldre. Ju högre tal detta mått visar (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de som befinner sig i åldersgruppen 20-64 år. Skinnskattebergs försörjningskvot är 97,4 vilket är i särklass högst i länet och en av de högsta siffrorna i landet.

Som framgår av tabellen ligger länet totalt något under medel men högre än rikssnittet. En förklaring till denna siffra är att Västerås relativt låga försörjningskvot (75,5) slår igenom stort med tanke på kommunens storlek jämfört med övriga länet.

Hög andel äldre

Länet har en högre andel invånare över 65 år än riket som helhet. Endast en kommun, Västerås, ligger under rikssnittet och drar därmed ned länets snittsiffra.

Procentuell fördelning
Kommun/Region	0-15	16-24	25-44	45-64	65-	Totalt
Arboga	16,9	10,0	21,7	25,8	25,7	100
Fagersta	19,4	8,8	23,2	24,8	23,7	100
Hallstahammar	18,9	9,3	23,4	24,5	23,9	100
Kungsör	19,3	9,2	21,6	25,8	24,1	100
Köping	18,6	9,5	22,9	25,2	23,8	100
Norberg	17,1	8,8	20,8	25,7	27,5	100
Sala	18,1	9,4	22,6	25,2	24,7	100
Skinnskatteberg	15,5	8,6	19,1	27,2	29,8	100
Surahammar	18,5	8,7	22,1	25,7	24,9	100
Västerås	19,0	10,4	26,7	24,4	19,4	100
Västmanlands län	18,7	9,9	24,8	24,8	21,7	100
Riket	18,9	10,1	26,5	24,5	20,0	100
Källa: Statistiska centralbyrån

Utbildningsnivå mm

I länet har 12 % högskoleutbildning jämfört med 28 % i riket. När det gäller sk ”högskolenybörjare” sticker Västerås ut med en hög andel, för övriga länet ligger flertalet kommuner inklusive Skinnskatteberg lågt i förhållande till rikssnittet. Med högskolenybörjare avses en studerande som påbörjat högskoleutbildning vid universitet/högskola och som inte tidigare bedrivit högskolestudier. Med rekryteringskommun/län avses folkbokföringsort den 1 januari det år studierna påbörjas.

Högskolenybörjare fördelat på kvinnor och män läsåret 2018/2019

Kommun/Region	Antal högskolenybörjare			Andel högskolenybörjare per 1000 av befolkningen 18-64 år
Kommun/Region	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Arboga	50	23	73	13,2	5,7	9,4
Fagersta	33	29	62	9,3	7,4	8,3
Hallstahammar	42	26	68	9,7	5,7	7,6
Kungsör	22	19	41	9,8	7,8	8,7
Köping	92	47	139	13	6,2	9,5
Norberg	16	7	23	10,6	4,3	7,4
Sala	68	42	110	11,1	6,6	8,8
Skinnskatteberg	9	11	20	8,1	8,9	8,5
Surahammar	23	14	37	8,8	4,9	6,8
Västerås	696	442	1138	15,8	9,6	12,6
Västmanlands län	1051	660	1 711	13,8	8,2	10,9
Riket	37 959	25 669	63 628	12,9	8,3	10,5
Källa: Statistiska centralbyrån, Utbildningsstatistik

Näringsliv och sysselsättning

Västmanland står starkt inom många områden. Den högteknologiska tillverkningsindustrin är framgångsrik – vi är världsledande bland annat inom automatisering, metallbearbetning och elkraft där vi har multinationella företag, forskningsmiljöer, starka underleverantörer och tjänsteföretag. Västmanland är Sveriges ledande export län med landets starkaste koncentration av multinationella företag. I våra forskningsmiljöer, inom både akademi och företag, finns kunskap och kompetens med spets. Värdefullt utbyte sker inom länets kluster och affärsnätverk. Västmanland bedöms i nationell ranking som det län utanför storstadsregionerna som har näst bäst förutsättningar för innovation och ekonomisk förnyelse. Tillsammans med det attraktiva läget i Mälardalen, en av världens mest innovativa regioner, tillgången till den internationella marknaden och till kompetenser från hela världen ger detta Västmanland en fantastisk utgångspunkt i den utveckling som vi står inför.

Västmanland, står trots många styrkor, inför stora utmaningar. Därför behöver länet kraftsamla och ta nya grepp. Länets export är koncentrerad till ett fåtal större företag. Med fler internationella företag i länet kan nya intryck och kunskaper erhållas som i sin tur leder till företagsutveckling. Västmanland behöver fler kvinnor och män som driver företag och som är villiga att ta steget ut på internationella marknader, investera i nyutveckling och rekrytera. Länet behöver attrahera och matcha kompetens för att underlätta för företagen och den offentliga sektorn oavsett generationsskifte eller expansion. Länet måste ta tillvara sina styrkeområden och också bli mer innovativa, samverka och arbeta strategiskt med förnyelse, strukturomvandling och tillväxt. Tillsammans behöver länet finna nya vägar och arbetssätt – innovativa lösningar dyker sällan upp av sig själva. Förnyelse kräver utvecklingsvilja, experimentlust och långsiktighet.

Västmanland har historiskt sätt haft en högre andel arbetslösa än riket i stort. Den trenden håller i sig, och i de senaste siffrorna för länet bekräftas detta.

Västerås och Örebro växer med ett Skinnskatteberg per år

Skinnskatteberg ligger endast 40 – 45 minuter från både Västerås och Örebro. Båda dessa städer har en god tillväxt och har tillsammans mer än 300 000 invånare. Västerås beräknas år 2030 ha ca 175 000 invånare och Örebro än fler. Västerås och Örebro växer tillsammans med ca ett Skinnskatteberg varje år.

Länets invånare om att leva och bo i länet

Vi trivs i Västmanland

En mycket stor andel av invånarna i Västmanlands län är mycket eller ganska nöjda med livet där de bor. Sju av tio länsbor anser att deras ort kommer ganska eller mycket nära en perfekt plats att bo på och drygt 87 procent av länsborna skulle rekommendera sina vänner och bekanta en flytt dit. Undersökningen visar att över 80 procent av invånarna i länet alltid eller sedan minst elva år bott i länet. Endast sju procent har bott i länet kortare tid än fyra år.

20 % rädda för våld

Två av tio länsbor anger att de under den senaste tolvmånadersperioden ofta eller ibland oroat sig för att utsättas för våld eller hot om våld. En allmänt något större oro finns för att en anhörig eller nära vän ska utsättas för våld eller hot om våld. Kvinnor är i högre grad oroliga för våld eller hot om våld än män. Kvinnor i åldern 25-34 år uppger i högre utsträckning att de ofta utsatts för våld eller hot om våld under det senaste året. Fler än var femte kvinna har någon gång avstått från att promenera eller springa/löpträna pga. känsla av otrygghet. Totalt har drygt en av fem länsbor under de senaste tolv månaderna avstått från att gå på promenad för att man känt sig otrygg eller rädd för att bli hotad, ofredad eller utsatt för våld.

15 % planerar att flytta – många söker villa

Omkring 15 procent av alla invånare planerar att byta bostad inom 12 månader. Omkring 40 procent av de som bor i en hyresrätt vill byta till en annan hyresrätt, medan drygt 45 procent av de som bor i en bostadsrätt vill flytta till en villa, ett radhus eller kedjehus.

Bra kommunikationer, bredband och lugn viktiga kriterier för val av boende

De flesta länsbor graderar välfungerande bredband, att det är tyst och lugnt och att området ligger nära till natur, grönområden och parker som de viktigaste trivselfaktorerna gällande sitt boende. Av de som planerar att byta bostad inom 12 månader tror cirka två tredjedelar att de skulle ha det ganska eller mycket svårt att hitta ett annat boende.

Runt tre av tio länsbor arbetar på distans upp till någon gång per månad, omkring 13 procent skulle öka omfattningen om de hade tillgång till bättre bredband. Omkring sju av tio länsbor arbetar eller studerar i samma kommun som de bor i. I länet i stort anger drygt 87 procent att de har en restid, enkel väg till arbetet eller studier på mindre än 60 minuter. Totalt sett anger omkring 94 procent av länsborna att resan till arbete eller studier fungerar mycket eller ganska bra.

Regional utvecklingsstrategi

Vad händer i vårt närområde
Att ha förståelse och kunskap om vad som händer i vårt närområde är en grund för att förstå vilka egna beslut och inriktningar som kommer skapa tillväxt. Vi lever i en värld där vi är i beroende av varandra. Hastigheten på utvecklingen, behov av omställning och nya sätt att göra saker på kräver att vi är öppna för varandras kompetenser, erfarenheter, olikheter och kunnande. Vi behöver lära av varandra i lokala, regionala, nationella och internationella samarbeten. Att kommuner, regioner, myndigheter och organisationer utvecklar, testar och delar med sig av det som går bra och tar lärdom av det som kan förbättras, är centralt.

Läs mer